Hej på er, min lilla tappra skara som hänger kvar vid mig.
Det är bara att inse: Jag är värdelös på att blogga. Jag är superbra på att läsa bloggar, men att skriva själv glömmer jag bort, tyvärr.
Livet har nu börjat komma in i en (ny) vardag. Semestern är ett minne blott, om än ett ljust sådant. Skolan har börjat och barnen och hunden bor växelvis hos mig och sin pappa. Jag har en mindre lägenhet på gång. Man (vi) kan ju ha roligare för 1700 i månaden än att bo stort. En mycket fin trea blir ledig 1 november och jag tjatar på hyresvärden att det är JAG som måste få den. Har lite planer på att min pappa kanske kan bygga ett sovrum åt mig i vardagsrummet. Det är så pass stort att det skulle kunna gå att dela av.
Vikten håller sig runt 70. Plus/minus nåt kilo beroende på tid i månaden, hur mycket skit jag har stoppat i mig och hur mycket jag har rört på mig. Hoppas att jag snart tar mig ur det sockerberoende som jag har skaffat mig igen. Jag har köpt kromtabletter och börjar med dom igen.
Jag njuter fortfarande av att bara ha mig själv att bry mig om varannan vecka, och mår inte dåligt av att vara själv när barnen är hos sin pappa. Vi bor ju så nära varandra att vi träffas var och varannan dag ändå.
Lilla katten växer och är fortfarande så underbar som han har varit från första stund. Han sover oftast hos mig och är alltid nära när jag är hemma.
Jag har två nära vänner som jag träffar väldigt ofta, vi bor så nära att det är lätt att smita över en stund för en kaffe eller bara en pratstund.
Det här var en liten uppdatering om läget och jag hoppas att jag ska komma igång och blogga lite mer när det blir höstigare och inte lika lockande att sitta utomhus och hinka kaffe hela eftermiddagarna/kvällarna.
Ta hand om er!